I aprilförra året undrade jag hur jag tänkt när jag planterat snödroppar på ett ställe där snön smälter seeent. I höstas planterade jag därför dubbla och enkla snödroppar vid entrén också. Idag ser det ut så här: Och så här:
Så det var ju lyckat.Däremot är jag skeptisk till mina saffranskrokusar. De kom ju upp redan i november, eftersom det var så varmt.
Idag ser de ut så här:
Typ överblommade?
Nej, men titta vad som kikar fram när snön äntligen smält under björken. Tanken var ju god...Att plantera snödroppar för att de skulle nicka välkomnande när vi klev ur bilen. Jag glömde dock en smärre detalj. Det är väldigt skuggigt där, vilket betyder att snön ligger kvar läääänge. Till mitt försvar kan tilläggas att det, för tre år sedan när jag planterade dessa, inte varit särskilt mycket snö vintertid. Med facit i hand efter de två senaste vargavintrarna, snälla påminn mig om att i höst plantera snödroppar vid trappen istället. Där är det soligt och där syns ju de små juvelerna också bra. Det är ju lite roligare om de dyker upp i jan/feb istället för i april!
Pelargonerna har kommit upp ifrån källaren sedan några veckor och ser ut att trivas med ljuset. Idag är det änglatrumpeternas tur.
En stilla undran. . . varför planterade jag snödropparna här. . .
och inte här. . . ?
Årets första nässelfjäril!
